Äventyrsresa i region 5 och 6.

 På måndag efter lunch startade vi resa upp genom landet.Vi ska imorgon vara på ännu en workshop,del2. Nu är det två andra lärare som håller i den här.
Resan är lång och många mil är det bara sandvägar. Vi är sex stycken som har trängt ihop oss i en bil, det finns plats där bak.Vi har trevligt och skrattar mycket under resans gång.En som är med är ordförande hemma i Sverige och två andra har jobbat här i tre år, och har varit i Sverige i två år.
De är de som har satt igång S.E.G.R.A programmet här i Gambia.De kommer tillbaka ganska ofta för att se hur det fungerar.

 Här ser vi alla glada lärare som själva ska lära sig att använda materialet. Alla dessa har gått steg 1 och nu kommer steg 2.  Jag tror att det finns 4 steg i programmet. Det är jätteintressant att gå runt och titta när de jobbar, en del kan nog inte själva läsa. Det finns många outbildade lärare i skolorna.

 Nu har lärarna lämnat klassrummet för att leka leken "myrsteg".  Kemo bestämde myrsteg, stora steg och banansteg. Banansteg satt man ena foten framför den andra. Skönt att komma ut en stund för vi hade suttit i ett jättevarmt rum med 50 lärare från kl 8.30-14.00. Man kände sig minst sagt svettig och bombad i huvudet.

 Efter dagens slut samtalade Catarina och Sten-Åke om hur de upplevde dagen. Mycket ros och lite ris. Vi som hade varit där och tittat var jätteimponerade av deras pedagogiska upplägg. Kemo som sitter närmast hade sin första workshop, han tyckte att det hade gått jätte bra.

 Staden som vi övernattade heter Janjanborough eller George Town. Det är en ö mitt i floden. Den är även kallad slavön.
Innanför den här muren samlade man in slavar, som sedan såldes till Amerika. Kunta Kinte kommer ifrån den staden och arvet och minnena ifrån sina förlorade förfäder sitter ännu i.

 Detta är nog en av det mest välorganiserad affär som jag har sätt.....

Nästa dag fortsätter vi vår resa. Vi åkte ifrån ön med en liten färja som tog fyra bilar. Resa var kort kanske en tio minuter. Vi startar vid åtta tiden och skumpar oss fram till byn Jamali.
Här har G.g byggt en skola, en brunn och ett fungerande kvinnokooperativ mitt i byn.
Det var en välmående by med många kor, jätter och hästar. Inne i byn hängde bananer, torkad kos på taken och massor med nyskördade jordnötter. Maten som de äter är ris, eller kos med jordnötssås. Det är gott.

Nu var det lunch med rektorn. Alla äter ur samma skål, på en del ställen som vi har ätit äter man med händerna. Det gör de flesta här, men här fick vi varsin sked. Bosse och jag har för säkerhet skull egna skedar med oss.